Hemma hos Pettson och Findus

Igår kväll var som sagt mattes mamma, pappa och syster hemma hos Pettson och Findus och fikade.
Mamma som alltid varit lite små rädd för katter, har fattat tycke för Findus. När hon kliver in i vår lägenhet säter hon sig på golvet och kallar på Findus. Kommer hon inte genast säger mamma med en desperat, gnällig röst. 

- Men Findus känner du inte igen mig, det är ju jag, Karin! 

Mattes mama är riktigt söt ibland:)

Gårdagens replik handlade om hennes födelsedagspresent. Helt utan sammanhang när de håller på att klä på sig för att åka hem kläcker hon ur sig:

- Men ni köper mig väl ingen katt, det vill jag inte ha.

Det var som om hon precis kommit på att det finns en möjlighet att vi skulle köpa henne en katt. 
Men mamma du kan vara lugn, ingen katt i paket, men du får låna Pettson och Findus när du vill.

Nu gnäller Findus, det betyder att det är dags för promenad.
Gosestumpen har olika gnäll för olika saker. Men det är nästan alltid gnäll. Uppskattande ljud är mycket sällsytna. Mer om Findus gnäll kommer en annan gång. Nu måste jag plugga, det går nämligen lite trögt idag.
Tur att jag har helgen på mig.