Egenheter
Ja alltså det här med att matte-mamman fastnar för något och håller sig till det.
Hittar jag en bra låt spelar jag den och endast den eller ja mest den ialla fall, tills dess att jag hittar en ny låt jag gillar då börjar det om. Det kan även gälla en grupp, ja det vet ju ni som varit med mig sedan Backstreet Boys åren.
Det har visat sig att om jag köper ett klädesplagg jag trivs i så är det ofta jag köper fler av samma modell om de har olika färg. I garderoben just nu finns i alla fall 5 plagg som har dubletten bredvid sig ja fast i en annan färg såklart. Om vi ska prata om hur läget är i byrån räknar jag till 6 plagg utan ätt tänka till, här finns även tripletter i några fall.
Nu har det gått över till att gälla mat. Jag har helt snöat in mig på sötpotatissoppa och har matlådor för halva veckan i kylen ändå undrar jag lite försiktigt om det inte är dags att göra en ny laddning för det är ju så gott. I skrivande stund är lunchsoppan just uppäten och magen är lycklig, men gommen suktar efter mera=)
Jag behöver kanske inte nämna att jag är en sådan som läser böcker och ser filmer om och om och om igen ja om de är bra förstås.
Lykke 7 månader
Nu finns bara en växel, full fart frammåt!
Matte-mamman och husse-pappan har numera två uppgifter, nämligen att plocka undan innan Lykke får tag i mindre lämpliga grejer och att plocka undan grejerna som hon dragit fram. Efter några minuter på golvet hinner skatten nämligen dra fram allt som går att dras fram, skor, tidningar, papper, sina leksaker, katternas leksaker, sladdar, kuddar, telefoner, tv-dosor och så vidare.
Lykke själv har några favorit objekt, mammas telefon, data sladdarna, och allra helst kattmatskålarna!
Matte-mamman ställer stolar och pallar och grejer i vägen men Lykke kan konsten att hitta alternativa vägar eller helt enkelt knuffa undan grejerna som matte-mamman bygger murar med.
Lykke tar sig fram genom att vispa runt med vänsterarmen under kroppen och samtidigt arbeta med höger ben, men vänster ben hjälper till ibland. Högerarmen sträcks ut rakt framför kroppen så fort hon har siktet inställt på någon grej allt för att kunna greppa det åtråvärda objektet så snart det bara går.
Krypningen har inte kommit igång än men det är nära, gumman står på alla fyra och gungar frammåt, flyttar benen lite men får inte till armrörelserna utan faller frammåt.
Lykke kan sätta sig upp själv, genom att backa upp kroppen tills den hamnar på rumpan. Det händer fortfarande att hon tappar balansen när hon sitter men hon kan sitta långa, långa stunder utan problem och sedan hon lärde sig att sätta sig upp själv märker vi att hon väljer att sitta ibland då hon vill studera någon sak närmare.
Babygymmet och babysittern har gjort sitt och ska bara tvättas innan de läggs undan. Om man vill att Lykke ska stanna på samma ställe ett tag får man numera sätta henne i matstolen eller lägga henne i spjälsängen.
Hon har kvar liggdelen till barnvagnen men nu och då får hon ta sig en tur med ryggstödet uppfällt så världen kan spanas in. Häromdagen fick Lykke åka i bärselen på väg upp till babycafét, det snöade mycket och matte-mamman tyckte att det var dags för gumman att känna lite på snön och Lykke reagerade på snön genom att skratta glatt.
Lykke äter numera riktig frukost, lunch och middag ja och mellanmål däremellan förstås. Hittills äter hon allt hon fått prova, fisk, kött potatis, sötpotatis, ärtor, majs, morötter, avocado, broccoli, banan, päron, grapefrukt, blodapelsin,jordgubbar, pasta, gröt osv. Hon föredrar pulvergröt framför vanlig havregrynsgröt och som alla andra gillar hon det som är sött. Vi har lite svårt att få i henne vätska eftersom hon fortfarande inte förstår vitsen med en nappflaska och pipmuggen är inte så lätt den heller, men det går bättre och bättre för var dag.
Lykke är go och glad hela dagarna, gnälls det så är det för att hon är hungrig, trött, vill ha en ny blöja eller vill underhållas lite. Nätterna är värre, gumman vaknar och vill ha mat flera gånger per natt, och eftersom sömnen är så viktig för matte-mamman och husse-pappan så får hon en slurk, gumman somnar om och vi får sova. Vi inser dock att vi måste vänja henne av med nattmatnigen men när man lider av sömnbrist tar man tyvärr den enkla vägen ut.
Lägger man Lykke när hon är trött somnar hon ofta själv men ibland behövs det lite hjälp av "Fest hos bagge" innan gumman kommer till ro.
Denna månad har vi börjat med babysång, Lykke är äldst i gruppen och det märks, hon har lite svårt att sitta/ligga still när det är sådana sånger. Lykke vill nämligen hälsa på de andra bebísarna eller utforska rummet. Men det går bättre och bättre för var gång, sjunger matte-mamman sångerna för gumman hemme verkar hon känna igen och gilla dem.
Lykke utforskar andra bebisar på samma sätt som hon utforskar saker, först ett stadigt grepp och sedan in i munnen. Om man inte smakat på sakern har man inte kännt på dem ordentligt är mottot i Lykkes värld. Lägger matte-mamman flera leksaker framför henne så tar hon upp en i taget stoppar den i munnen, kastar den åt sidan och tar nästa sak.
Hennes favoritleksaker just nu är badleksakerna hon fick i julklapp, de är goda att bita på och har klara fina färger, hon gillar även sina bitringar, träfigurerna hon fick av matte-mammans förra kollegor, ugglan hon fått av Anna och sina fastrars gamla lekplatta med flera grejer att pilla på.
Vi håller på att ta oss igenom Lykkes första förkylning, gumman vaknar på nätterna av sin täppta näsa. Koksaltlösning hjälper men på köpet får vi en mycket arg gumma. I morse var Lykke riktigt varm och svettig när hon vaknade så det blev till att få i sig alvedon för första gången, matte-mamman misstänker att febern (ja nu har vi ju ingen termometer men gissningsvis så var det ju feber) kommer av vaccinationen igår. BVC ligger efter och femmånaders vaccineringen och sexmånaderskollen gjordes igår. Läkaren var imponerad över hur stadig Lykke var i kroppen och att hon bara använde ena handen för att lyfta kroppen, ja det var sexmånaders testet, men Lykke är ju sju månader så det är ju inte konstigt:) Läkaren sade också att Lykke hade fint skin, matte-mamman associerade då till en fin laxbit med skinnsidan upp:)
Sjumånadersdagen har spenderats på Birsta, med Cattis och Clara. Åttamånadersdagen kommer att spenderas i Vemdalen så den uppdateringen får komma när vi kommit hem.
Likheter
Lykke och matte-mamman går på veckorna och träffar andra mammor och bebisar på babysång och babycafé, där tycker matte-mamman oftast att det är lätt att se vilket barn som hör ihop med vilken mamma, ja eller pappa (även om det är sällan vi stöter på någon pappa). Det är som pysselböckerna när man var liten dra ett streck mellan de som hör ihop. Alla rätt får jag också. Men när det kommer till Lykke och mig har jag haft så svårt att se likheterna.
Jag ser att hon kommer få det blonda hår hennes pappa hade som liten och jag ser att tånaglarna är i direkt nedstigande led från husse-pappan.
Jag kan se att hennes lilla mun kommer från hennes morfar (de frekventa pruttarna också, men det är en annan historia:)
Lykkes favortimin är densamma som Lykkes faster Caroline hade som liten och Lykkes mormor hävdar att vår lilla tjej är väldigt lik sin farmor.
Tittar man på bilder på matte-mamman och husse-pappan som små, finns likheterna mellan far och dottern men inte mellan mor och dotter.
Man brukar skylla på brevbäraren om barnet inte är likt pappan men vem skyller man på när barnet inte är likt sin mamma, sjukhuspersonalen?
Men så denna vecka har Lykke fått sig en släng av en förkylning och dras med en täppt näsa. För att underlätta andningen får lillgumman koksaltlösning i näsborrarna och i processen med att få dropparna i näsan har Lykke visat sin största likhet med mig. Humöret! För jäklarns så arg hon blir, hon blir så förbannad varje gång vi närmar oss näsan, att det krävs två personer för att få några droppar i den lilla näsan hon skriker som en vettvilling och slingrar sig som en ål och är så jäkla förbannad att tårarna rinner redan innan vi kommit i närheten med dropparna.
Visserligen är mitt humör ett starkt kännetecken för mig, men kanske inte (läs absolut inte) mitt bästa. Man kunde ju önska att hon fått mitt mörka hår eller mina blågröna ögon, men nej hon får humöret!
Tur att husse-pappan efter dryga 12 år är van att handskas med det humöret, värre blir det för matte-mamman som bara är van att det drabbar andra än mig själv.
När vi ändå talar om likheter så var det en Pettsonkopia på "halv åtta hos mig" igår, den katten såg precis ut som vår gokisse fast TV-versionen var tjockare och mycket elakare. En dåligt gjord kopia helt enkelt:)
